Å en slank han hit, å en slank han dit å en slank han över vägen...
När vi körde hem efter att ha storhandlat, råkade vi ut för en ganska obehaglig händelse.
Det blåser ju som fanken här i skåne, och speciellt ute vid kusten. Strax innan Landskronas södra avfart blåste ett lastbilssläp omkull på andra körriktningen. Och det var just när vi passerade den. Sandra uppmärksammade att lastbilen framför oss körde ut mot vägrenen, och hojtade till, då det var ca 1 km till avfarten. Och sedan ser vi varför han gjorde så. Eller ja, det gick så fort att jag hann inte registrera allt förräns vi nästan var förbi.
Ett släp som i rasande fart var på väg mot oss. Gnistor som dansar på vägbanan. Ljudet av skrapande metall och skrikande däck. Smattret mot vindrutan av småsten som slits upp ur vägen. Och sedan var det över. Vi hade redan passerat. Första tanken var att man skulle kanske hjälpa till, men då vi körde mot andra hållet vore det idiotiskt att stanna på motorvägen och gå ut. Andra tanken var att ringa 112, men då vill dom ha reda på om skador och annat, och det kunde vi inte ta reda på. Så vi körde av och in på ett område som gav liten överblick av olyckan. När vi var framme anlände första utryckningsfordonet, ca 3 minuter efter det inträffade, så det gick undan. Senare fick vi reda på att ingen hade skadats, och det var ju tur.
Nu är jag bara glad att mitträcket höll, annars hade vi blivit pannkaka.
Det blåser ju som fanken här i skåne, och speciellt ute vid kusten. Strax innan Landskronas södra avfart blåste ett lastbilssläp omkull på andra körriktningen. Och det var just när vi passerade den. Sandra uppmärksammade att lastbilen framför oss körde ut mot vägrenen, och hojtade till, då det var ca 1 km till avfarten. Och sedan ser vi varför han gjorde så. Eller ja, det gick så fort att jag hann inte registrera allt förräns vi nästan var förbi.
Ett släp som i rasande fart var på väg mot oss. Gnistor som dansar på vägbanan. Ljudet av skrapande metall och skrikande däck. Smattret mot vindrutan av småsten som slits upp ur vägen. Och sedan var det över. Vi hade redan passerat. Första tanken var att man skulle kanske hjälpa till, men då vi körde mot andra hållet vore det idiotiskt att stanna på motorvägen och gå ut. Andra tanken var att ringa 112, men då vill dom ha reda på om skador och annat, och det kunde vi inte ta reda på. Så vi körde av och in på ett område som gav liten överblick av olyckan. När vi var framme anlände första utryckningsfordonet, ca 3 minuter efter det inträffade, så det gick undan. Senare fick vi reda på att ingen hade skadats, och det var ju tur.
Nu är jag bara glad att mitträcket höll, annars hade vi blivit pannkaka.
