Strejk och bojkott
Har ni varit med om att ha vaknat innan väckarklockan?
Jag kan lova att det är en smått härlig känsla att kunna "ligga och dra sig", innan klockan ringer. Man ligger och tänker på hur många minuter man kan vila innan dagens bestyr börjar. I många fall hinner man bara tänka så långt så drar larmet igång, och sedan är det kört. Jag använder mig inte av klockradion, eftersom mottagningen är under all kritik, allt man hör är ungefär kkkrkkrkrrkrkkrrrrixssfmskkkrksugerssskffkss. Så jag brukar strunta i den, och har bara väckning på min mobil. Efter ett par månader har jag äntligen fattat hur man ändrar alarmsignal och har efter litet laborerande kommit fram till bästa alarmsignal -Death metal.
Jag kan garantera att man vaknar som skuten ur en kanon nästan skräckslagen, ingen risk att somna om där inte. Jag har väckning vid tre tillfällen, först vid 06.25 och då spelas Kalmah med Heroes To Us. Sedan vid 06.35 spelas In Flames med Clayman, även om det kanske inte direkt kan kallas death metal, men skit samma. Sista väckningen sker vid 06.45 och då återkommer Kalmah men denna gången med Time Takes Us All. Detta ger mig gott om tid att stiga upp och göra mina bestyr, bre mackor, pussa flickvän och köra till jobb som börjar halv åtta.
Hur som helst vaknade jag i morse av mig själv och tänkte just hur länge jag skulle kunna ligga och dra mig. Sedan vände jag mig åt andra hållet och blundade, och försökte hinna somna om innan alarmet gick igång. Jag gissar att jag låg där i ca fem minuter och fick då en gnagande känsla i bakhuvudet om att det var något som var fel. Jag vräkte mig runt i sängen och lutade ut huvudet över sängkanten, och såg då att klockan var 07.57. Så där låg jag i min säng sömndrucken och försökte få rätt på skallen. Jag tror att den gick på strejk i morse precis som mobilen.
- "Ok"... "Klockan är alltså 07.57".... "07"... "07"... "då är hon efter sju va?" "sedan 57?" "va fan blir det?"
Samtidigt som det är skönt att vakna innan väckarklockan är det en hemskt att vakna och inse att man försovit sig. Man blir lite maktlös, speciellt om man vet att det är lönlöst att stressa, om man så hade kunnat köra med ljusets hastighet hade man ändå varit sen. Även om skallen hade gått ut i vild strejk i morse har tydligen kroppen vissa inlärda rutiner för att kunna klara sig, ungefär som självbevarelsedriften under en blöt kväll (-"Måste hem"). Så toa och hygien och mackor och puss klarades av utan större bekymmer. Sedan bar det av till gliringarna på jobb, alla frågor om Kvällsposten och sån mög. Men eftersom det är första gången på väldigt länge tröstade jag mig med att det finns folk som är värre. Jag kom senare på att anledningen till att mobilen inte hade ringt i morse var för att jag hade satt den på en tyst profil, dumma jag.
Anledningen till att skallen gått ut i vild strejk måste vara för det jag och min sambo gjorde hela torsdagskvällen och en bit in på natten. Ni som tänkte snuskiga tankar där hade ju i och för sig rätt, men inte på samma sätt. Vi avlusade våra marsvin, och med ens blev jag den mest hatade människa av alla marsvin i huset. Det är som om dom tänker -"du din jäkel ska få tillbaka". Man kan nästan se det i deras ögon. Det har ju inte blivit bättre av att vi blev tvugna att avlusa dom en gång till idag, fast värre. Mina grabbar hatar att bada, punkt slut. I morgon blir det de gamla grabbarna som ska få sin beskärda del, jag kommer nog få min beskärda del när jag får för mig att gosa med dom. Skulle nog inte tveka att pinka på mig. Men det gjordes för deras eget bästa.
Jag har äntligen införskaffat firrar till akvariumet, efter en rejäl övertalning. De blev sex Zebrafiskar och sex Röd Platy. Fast vi blev tyvärr lite snuvade på de Röda Platyn då vi misstänker skarpt att det användes fluorescerende ljus i tanken då dom var i en riktigt häftig röd färg. Väl hemma såg de nästan ut som guldfiskar i färgen. Jag ska ta reda på vad för slags ljus som användes och kommer vid ett helt annat tillfälle att införskaffa detta då. Men inte nu. Zebrafiskarna var riktigt livliga och jag passade på att döpa 4 av dom. De två minsta och de två största. Sixten, Blixten, Stampe och Bamse. Det gäller att hålla kvar i barnasinnet för man är inte äldre än man gör sig, som dom säger.
Nä nu är jag skittrött, min sambo glor på någon film så det blir jag själv som får korrekturläsa igen. Om jag får tid kanske jag återkommer i morgon och berättar om något helt annat, inte fanken vet jag. Nedan kommer länkar till de låtar jag har som morgonalarm i min mobil, om nu någon skulle vara intresserad.
Over and out.
Jag kan lova att det är en smått härlig känsla att kunna "ligga och dra sig", innan klockan ringer. Man ligger och tänker på hur många minuter man kan vila innan dagens bestyr börjar. I många fall hinner man bara tänka så långt så drar larmet igång, och sedan är det kört. Jag använder mig inte av klockradion, eftersom mottagningen är under all kritik, allt man hör är ungefär kkkrkkrkrrkrkkrrrrixssfmskkkrksugerssskffkss. Så jag brukar strunta i den, och har bara väckning på min mobil. Efter ett par månader har jag äntligen fattat hur man ändrar alarmsignal och har efter litet laborerande kommit fram till bästa alarmsignal -Death metal.
Jag kan garantera att man vaknar som skuten ur en kanon nästan skräckslagen, ingen risk att somna om där inte. Jag har väckning vid tre tillfällen, först vid 06.25 och då spelas Kalmah med Heroes To Us. Sedan vid 06.35 spelas In Flames med Clayman, även om det kanske inte direkt kan kallas death metal, men skit samma. Sista väckningen sker vid 06.45 och då återkommer Kalmah men denna gången med Time Takes Us All. Detta ger mig gott om tid att stiga upp och göra mina bestyr, bre mackor, pussa flickvän och köra till jobb som börjar halv åtta.
Hur som helst vaknade jag i morse av mig själv och tänkte just hur länge jag skulle kunna ligga och dra mig. Sedan vände jag mig åt andra hållet och blundade, och försökte hinna somna om innan alarmet gick igång. Jag gissar att jag låg där i ca fem minuter och fick då en gnagande känsla i bakhuvudet om att det var något som var fel. Jag vräkte mig runt i sängen och lutade ut huvudet över sängkanten, och såg då att klockan var 07.57. Så där låg jag i min säng sömndrucken och försökte få rätt på skallen. Jag tror att den gick på strejk i morse precis som mobilen.
- "Ok"... "Klockan är alltså 07.57".... "07"... "07"... "då är hon efter sju va?" "sedan 57?" "va fan blir det?"
Samtidigt som det är skönt att vakna innan väckarklockan är det en hemskt att vakna och inse att man försovit sig. Man blir lite maktlös, speciellt om man vet att det är lönlöst att stressa, om man så hade kunnat köra med ljusets hastighet hade man ändå varit sen. Även om skallen hade gått ut i vild strejk i morse har tydligen kroppen vissa inlärda rutiner för att kunna klara sig, ungefär som självbevarelsedriften under en blöt kväll (-"Måste hem"). Så toa och hygien och mackor och puss klarades av utan större bekymmer. Sedan bar det av till gliringarna på jobb, alla frågor om Kvällsposten och sån mög. Men eftersom det är första gången på väldigt länge tröstade jag mig med att det finns folk som är värre. Jag kom senare på att anledningen till att mobilen inte hade ringt i morse var för att jag hade satt den på en tyst profil, dumma jag.
Anledningen till att skallen gått ut i vild strejk måste vara för det jag och min sambo gjorde hela torsdagskvällen och en bit in på natten. Ni som tänkte snuskiga tankar där hade ju i och för sig rätt, men inte på samma sätt. Vi avlusade våra marsvin, och med ens blev jag den mest hatade människa av alla marsvin i huset. Det är som om dom tänker -"du din jäkel ska få tillbaka". Man kan nästan se det i deras ögon. Det har ju inte blivit bättre av att vi blev tvugna att avlusa dom en gång till idag, fast värre. Mina grabbar hatar att bada, punkt slut. I morgon blir det de gamla grabbarna som ska få sin beskärda del, jag kommer nog få min beskärda del när jag får för mig att gosa med dom. Skulle nog inte tveka att pinka på mig. Men det gjordes för deras eget bästa.
Jag har äntligen införskaffat firrar till akvariumet, efter en rejäl övertalning. De blev sex Zebrafiskar och sex Röd Platy. Fast vi blev tyvärr lite snuvade på de Röda Platyn då vi misstänker skarpt att det användes fluorescerende ljus i tanken då dom var i en riktigt häftig röd färg. Väl hemma såg de nästan ut som guldfiskar i färgen. Jag ska ta reda på vad för slags ljus som användes och kommer vid ett helt annat tillfälle att införskaffa detta då. Men inte nu. Zebrafiskarna var riktigt livliga och jag passade på att döpa 4 av dom. De två minsta och de två största. Sixten, Blixten, Stampe och Bamse. Det gäller att hålla kvar i barnasinnet för man är inte äldre än man gör sig, som dom säger.
Nä nu är jag skittrött, min sambo glor på någon film så det blir jag själv som får korrekturläsa igen. Om jag får tid kanske jag återkommer i morgon och berättar om något helt annat, inte fanken vet jag. Nedan kommer länkar till de låtar jag har som morgonalarm i min mobil, om nu någon skulle vara intresserad.
Over and out.
