Aliens
Efter det att Ellen Ripley (Sigourney Weaver) undkommit utomjordingen från planeten LV-426 (Alien - Den 8:e passageraren) hittas hennes Räddningskapsel Narcissus inte förrän 57 år senare. Ripley får skulden för förstörandet av malmfraktaren Nostromo av sitt företag och ingen vill tro på hennes historier om rymdmonstret eftersom LV-426 numera är en bebodd koloni med 60 familjer.
Ripley blir av med sina befogenheter och får bekymmer med att anpassa sig till sitt nya liv, och hon hennes mardrömmar förföljer henne. Plötsligt bryts kontakten med LV-426. Eftersom Ripley är den enda som har erfarenhet av denna planet blir hon ombedd att följa med på ett räddningsuppdrag. Först vägrar hon men efter ett par mardrömmar till går hon till slut med på det. På ett villkor, om dom stöter på utomjordingarna ska dom utrotas. När Ripley tillsammans med ett antal US Marine-soldater landar på planeten upptäcker dom att alla människor saknas. Dom börjar tro att Ripley hade rätt och att det nu kan finnas en utomjording för varje saknad människa.
Antalet bra uppföljare är få eftersom man alltid vill överdriva det som var bra i orginalet, så även här. Men jag gillade den ändå. Storyn var ok och bra med action och spänning. Men jag kan inte låta bli att undra om US Marine beter sig likadant i verkligheten, överkaxiga, högljudda och ganska respektlösa. Bill Paxtons rollkaraktär är ett irritationsobjekt för mig.
Jag kommer ihåg första gången jag såg denna, eller ja, jag såg bara en snutt av filmen. Men det var en Alien som öppnade sina båda munnar eller hur man förklarar. Jag blev skiträdd. Riktigt rädd. Jag var nog 7 år, men när den visades på tv när jag var runt 13 så gick det bättre.
Replik:
Hudson: Hördu, Vasquez! Har du någonsin blivit misstagen för att vara karl?
Vasquez: Nä! har du?
Filmens plus:
Action och spänning som fortfarande funkar nu 20 år senare.
Filmens minus:
Lite väl mycket action ett tag som tröttar ut ett slag. Men tyckte ändå att filmen lyfte sig från det.
Jag ger filmen 7/10.
Har du inte sett den på ett tag så kan det kanske vara på tiden.
Ripley blir av med sina befogenheter och får bekymmer med att anpassa sig till sitt nya liv, och hon hennes mardrömmar förföljer henne. Plötsligt bryts kontakten med LV-426. Eftersom Ripley är den enda som har erfarenhet av denna planet blir hon ombedd att följa med på ett räddningsuppdrag. Först vägrar hon men efter ett par mardrömmar till går hon till slut med på det. På ett villkor, om dom stöter på utomjordingarna ska dom utrotas. När Ripley tillsammans med ett antal US Marine-soldater landar på planeten upptäcker dom att alla människor saknas. Dom börjar tro att Ripley hade rätt och att det nu kan finnas en utomjording för varje saknad människa.
Antalet bra uppföljare är få eftersom man alltid vill överdriva det som var bra i orginalet, så även här. Men jag gillade den ändå. Storyn var ok och bra med action och spänning. Men jag kan inte låta bli att undra om US Marine beter sig likadant i verkligheten, överkaxiga, högljudda och ganska respektlösa. Bill Paxtons rollkaraktär är ett irritationsobjekt för mig.
Jag kommer ihåg första gången jag såg denna, eller ja, jag såg bara en snutt av filmen. Men det var en Alien som öppnade sina båda munnar eller hur man förklarar. Jag blev skiträdd. Riktigt rädd. Jag var nog 7 år, men när den visades på tv när jag var runt 13 så gick det bättre.
Replik:
Hudson: Hördu, Vasquez! Har du någonsin blivit misstagen för att vara karl?
Vasquez: Nä! har du?
Filmens plus:
Action och spänning som fortfarande funkar nu 20 år senare.
Filmens minus:
Lite väl mycket action ett tag som tröttar ut ett slag. Men tyckte ändå att filmen lyfte sig från det.
Jag ger filmen 7/10.
Har du inte sett den på ett tag så kan det kanske vara på tiden.